Nu sitter jag här i mörkret i min ensam het.. åne.. så illa är det inte.. bredvid mig har jag en gnisslande Markus och i vardagsrummet en ylande mamma.. det var för övrigt hon som jag var på akuten med idag. Hon ylade av smärta här igår och jag kände att nu får det fan vara nock, så jag ringde jourläkarcentralen och vi fick en tid nu i eftermiddags. Väl där konstaterade läkaren att det sannolikt är ett diskbråck. Tänk om min kära mor hade sökt för smärtorna tidigare så kanske hon sluppit alla sömnlösa nätter och stela kropp. Men ni vet hur envisa mamma brukar vara.. eller är inte era mammor såna? Iaf.. hon fick antiinflammatorisk medicin + ett morfinliknande preparat. Vi får verkligen hoppas detta hjälper annars får hon i värsta fall opereras. Aja jag håller alla tummar och lilltår på att det går bra =)

Jag försöker sysselsätta mig bäst jag kan och för att hålla mig vaken, ska ju gå på och jobba natt imorgon igen och då måste jag vända tbx dygnet lite igen. Känns som om min dygnsrytm är helt åt helvete =P Haha känns inte ens som om jag har någon ordentlig =P

Tack alla goa människor som var med på middagen igår på Stäket, var väldigt trevligt!! Får vi göra om och testa deras fondue =)

Kram på er, Emma